Whatever it takes..
Vet som inte vart jag ska börja.. Ta ett djupt andetag och .. läs!
på torsdag efter körlektionen (som gick väldigt bra) blev halsen ännu värre än vad den hade vart. Och vi bestämde oss för att åka hem med pappa som ocksa skulle hem på torsdag.
kändes som en låång väg. Halsen gjorde såå otroligt ont. Så vi stannade i Vittangi och pappa köpte en (twister) glass till mig som hjälpte faktiskt lite. Det domnade bort smärtan. Den köpte vi på ICA i Vittangi som var i stort sett en liten trång illaluktande labyrint!
Den kvällen satt jag bara och kolla TV hela kvällen med mamma och pappa. Halsen gjorde så otroligt ont vid det här laget. Har inte ätit sen onsdag och jag kunde inte svälja, äta, öppna munnen..
Natten var HEMSK!! jag kvävdes nästan. Kan bara säga nu att det var nog den VÄRSTA natten i mitt liv. Fy fan!
Fredagen efter en hemsk natt och lite sönm ringde mamma till sjukhuset i pajala (inte för att jag föväntade mig så mycket om det stället heller) och berättade om hur det var med mig och dom skickade mig till Junis(!)
(vid det här laget var min hals som värst! och öronen bara värkte och värkte)
Så vid 8 på morgonen åkte jag och mamma till Junis där dom försökte kolla på min hals, men det gick juh inte eftersom jag inte kunde öppna min mun, heller kunde jag inte prata med läkarna..
Dom ringde Pajala igen och så skickade dom oss dit med order att vara förberedd på att åka till SUNDERBYN!!! :O
Jag vet inte med er, men nu tycker man juh att det får var nog!!
När vi väl kom till Pajala så fick vi vänta så himla länge och de kändes som att jag skulle svimma eftersom att jag inte kunnat äta något. (förlåt att jag inte tog dina skor Eve, men vi åkte raka vägen från Junis till Pajala)
Efter en lång väntan fick vi prata med någon som tog prov och skickade mig till en annan läkare där som berättade att de blir nog Sunderbyn.
Jag och mamma förklarade att det här hade hänt tidigare och att jag fick bara kåvepenin sist och om jag kunde få lite starkade antibiotika nu. Det diskuterade han med en läkare från Sunderbyn genom telefonen (medans jag och mamma bara väntar och väntar och halsen blir inte bättre heller) så föreslår han att jag ska stanna där under natten och få insulin(?) typ dropp genom armen och åka hem Lördag (idag)
Men de ville inte jag, så han gav penicilin och något annat som skulle vara vid nödläge om halsen täpper till och jag kan inte andas som jag skulle ta medans jag skulle vänta på t.ex. ambulans.
Föreslog att försöka äta mjukglass så jag får i mig lite kalorier och försöka dricka mycket vatten..
Med det akte vi hem, kunde inte äta, dricka, svälja eller prata..
Samma kväll känner jag bara för att gråta! ugh vad ONT de gjorde i halsen och öronen.. hela fredag kväll.
Kommunicerade med familjen genom sms på mobilen. Ridiculous. Varför inte få pencilin på torsdag så hade det nog vart bättre vid det här laget!!! ARG är jag :@
Om det kommer tillbaka blir det nog raka vägen till synderbyn och operera bort halsmandlarna. Orkar inte mer. Nu får det vara nog. Känns som att jag missar så mycket i skolan, och sen är jag en som lämnar allt till sista minuten. Det är juh jätte bra. Men vad gör man om man e sjuk. Jo! man kämpar på och gör klart alla läxor ändå!
Önskar bara att jag kunde äta.. gaaah! vill ha glass, godis, maaat.
haha, mamma berättade idag (lördag) att det blir nog bättre imorrn och att då ska jag kunna äta så jag får välja någon god mat :)) själv tänkte jag bara på lax och potatis med sallad och vitlöks creme fraise. mumma :)
haha längtar tills imorrn.
Skriver mer om idag lite senare.. det här vart allt för mycket information att ta in..
Hade bra alla, de ska jag försöka ha nu när jag går och spelar tv-spel med min lillkusin Albin istället för att plugga.
Nu tjatar han på mig...
